.

Idag hade vi typiskt engelskt spöregn. Bra = noll allergiska reaktioner hela dagen. Mindre bra = blev blöt på väg till/från skolan, samt att alla barn måste vara inne på rasten och vi därför måste hålla koll på bråkstakarna när de lekte inomhus. Annars var det trevligt att vara tillbaka, börjar kunna en hel del namn bland andraklassarna nu. Nästan lite synd att jag flyttas upp till tredjeklassarna imorrn, men jag vill ju runt till alla.

Har fortfarande inte kommit över hur tidigt små barn här hamnar i en ganska formell skolmiljö. Förstaklassarna är 5-6 år och sitter stilla och tränar sina bokstäver på sina skrivplattor, andraklassarna är 6-7 år och har SATS-prov nästa vecka, vissa av dem känner redan pressen och ambitionen att klara sina prov och göra bra ifrån sig. Även imponerad av den tekniska utrusningen som finns "nuförtiden" (fatta vilken skillnad det är redan fast det bara gått typ 10 år). Glöm blackboard, glöm whiteboard, här är det SmartBoard som gäller; en stor touch-screen skärm som kopplas till en laptop och både kan skrivas på som en whiteboard eller användas för att visa filmer och bildspel och spela interaktiva spel där barnen kan trycka på rätt mattesvar på skärmen och belönas med animeringar och audiorespons. Otroligt. Se, bara där har jag lärt mig något jag inte visste om interaktiv media!

Har även haft en hel del "expo" uppdrag, så den kursen får vi in också; avsluta barnens utställning av pappersfjärilar genom att häfta fast fjärilarnas antenner med häftpistolen som de inte får använda, sätta upp deras målade siffror på olikfärgade pappersbakgrunder på väggen, sätta upp nya mål i matte och läsning i pedagogiska färgkodade kartor.

Fattar dock inte hur lärarna klarar av hela klassen själva. Jag kan bara hålla koll på max 2-3 samtidigt!

Äntligen bättre, skönt. :)

Under 24 timmar kunde jag inte hålla nere någonting, till och med den lilla vätska jag fick i mig kom bara upp igen. Usch. Låg hela dan i sängen och sov tills på kvällen när jag mådde lite bättre och åt lite pasta som stannade nere. Victory! På morgonen var illamåendet nästan borta, hade mest ont i huvudet och även det har försvunnit mer och mer de senaste dagarna. Imorrn är det tillbaka till skolan som gäller, det tar väl ett tag att bli immun mot barnens bakterier får jag anta. En bra grej med att vara sjuk förresten, jag har gått ner i vikt och har vant mig vid så små portioner att jag blir proppmätt på en gång. Smart ju.

Aprilväder har vi haft, ser det fint ut på morgonen blir det regn på eftermiddagen och tvärtom. Regn är ju i och för sig bra för allergierna, hoppas på att säsongen snart är över för jag blir så överkänslig mot allting, har fått utslag bara av att vara i solen så min hud är katastrofzon. Men det är bara att köra på, btw är det redan halvvägs igenom min praktik idag, har gått så snabbt!

Har inte haft tid att skriva för jag har varit helt slut varje dag när jag kommer hem från skolan med alla underbara barn. Imorse mådde jag dock inte så prima när jag vaknade, fick hoppa ur duschen för att spy. Och jag spyr verkligen aldrig i vanliga fall så jag vet inte om jag blivit smittad av någon på skolan, i varje fall är jag hemma sjuk idag. Allen hade den fantastiska idéen att ta en fin bild på mig här i sängen.



Tråkigt avbrott på en trevlig vecka, vädret har varit underbart och vi har haft BBQ på kvällarna. Återkommer när jag frisknat till, hoppas på att kunna komma tillbaka till andraklassarna i morgon, de var så duktiga och snälla mot mig.

Ååååhhh idag var jag hos förstaklassarna som är 5-6 år och HUR SÖTA SOM HELST. Seriöst, jag dör. De är värsta smarta och kan läsa och räkna jättebra och dom ville veta vad allt heter på svenska och höll mig i handen hela tiden när vi skulle gå någonstans och på pysselstunden gjorde en av dem ett kort till mig. AWH! En del var jätteblyga och en del jätteglada och en tjej hade skavsår och var ledsen och en tjej var hur bossig som helst och påminde plågsamt mycket om mig när jag var liten. Alla kallade mig "Miss" och jag kände mig som en jätte eftersom jag var dubbelt så lång som alla barn och ett huvud längre än de flesta lärarna. Sedan insåg jag att jag bara var 12 när småttisarna föddes och kände mig rätt liten.

Har kollat upp att jag kan köra på med min utbildning som jag tänkt mig eftersom det inte spelar någon roll vilken Degree man har om man senare vill läsa till lärare. Jag kan köra på 3 år med interaktiv media och om jag sedan ändrar mig en vecka, ett år eller ett decennium senare läser jag bara till lärar-året då och blir lärare! Perfa, jag kan hålla båda alternativen öppna.

Såg förresten på bilddagboken att Johanna och Sebastian har fått sin lilla dotter! Supergrattis! (se bild här)

PS. Oj vad jag pratar fjortis-språk idag märker jag, jag har väl återfunnit min tjejighet nu när jag köpt lite nya kläder och spenderat tid med mycket små människor som väcker vissa modersinstinkter.

Dåligt med uppdateringar, I know. Men idag är Sally och Oliver här och jag måste snart gå och duscha för vi ska gå ut till Sutton Lawns och leka och promenera och putta på Oliver i gungorna. Han älskar sånt, ju högre och farligare desto bättre och ingenting är roligare än när vi gör fula ansikten och läskiga ljud och skräms så mycket som möjligt. Den killen är inte rädd för nåt, han bara skrattar och skrattar. Plus att han är sötast i universum och världens snällaste, han har verkligen aldrig orsakat problem. Lyckost Sally och Matt, lovar att våra barn kommer vara riktiga bråkstakar när den dagen kommer.

Ha en trevlig helg!

8-strängad Ibanez, handsignerad av Joe Satriani. Någon som har 1000 pund till övers?

Två dagar hos Music Scene har varit ganska mysigt faktiskt. Pricka av orderlistor, sortera noter i bokstavsordning, ringa upp folk som fått in sina beställningar, titta i kataloger, läsa The Music Dictionary, leta gitarrfodral i källaren, ta foton, packa upp och stämma gitarrer, dricka te. Rätt trevligt att jag på båda praktikställena inte blivit ombedd att göra te åt de anställda en enda gång, de har gjort te åt mig istället. Fick till och med en chokladmuffin. Värsta fjäskare, najs. :)

På måndag börjar jag på Leamington Primary. And Allen says hi.

Nu har ännu fler trädgrenar rykt, för att göra utrymme i bortre delen av trädgården. Det gick grenar hela vägen ner till marken förut, men nu går det att stå under träden. Nu syns det även att det är FYRA träd, vi trodde att det bara var två, haha. De står så tätt att de är helt ihopvuxna.

Music Scene imorrn!

Blaah, Google Maps är åt helvete.

När jag sökte efter en karta till dagens arbetsplats fick jag träff på 9 Albert Street Mansfield Woodhouse istället för 9 Albert Street Mansfield, vilket är en helt annat ställe. Detta ledde till ett rätt pinsamt missförstånd eftersom jag inte hittade dit. Har i alla fall pratat med dem nu och de sa att de ofta får post till fel ställe och sånt så det var förståerligt att det blev fel. GAH har missat en arbetsdag nu så nu blir det bara TVÅ dagar musik-praktik på torsdag och fredag. Har ny karta nu så jag hittar.

Oh well.

Easter Monday och mycket fint väder idag. Sweet med en ledig dag, även om de på Music Scene hade glömt att berätta det för mig utan sagt att jag skulle komma på måndag, fick ringa upp själv och fråga om de verkligen hade öppet måndag och de hade de ju inte. Sen är de stängda på onsdagar också så det blir bara tre dagar praktik, men det blir nog bra ändå. :)

Ibland är jag fullständigt övertygad om att Allen är ett absolut musikaliskt geni. Man känner sig som en liten prick bredvid begåvade människor ibland.

Vi håller på att spela in ett eget mycket progressivt gitarrarrangemang av låten Venice Queen av Red Hot Chili Peppers. Hittills är vi uppe i drygt 20 spår. :)

Vi har just sett Skellig. Vi har båda läst den mycket braiga boken av David Almond och nu kom den alltså ut även som film-gjord-för-tv, men som vanligt går filmen aldrig upp mot boken.

De har gjort den värsta fantasy och gjorde reklam för Spiderwick direkt efteråt eftersom de tydligen tycker att det är precis samma typ av story. Wtf hände. Nah, som film känns handlingen så konstig, liksom hej jag är en liten kille och min lillasyster föddes för tidigt och håller på att dö och nu har vi flyttat till ett nytt hus och jag hittade en hälften man hälften fågel hälften ängel i vårt trädgårdsskjul men allt är väldigt smutsigt och deprimerande. Liksom va? Funkade mycket bättre som bok, i böcker tänker man inte alltid på konstiga handlingar.

Allen: Oh damn, I left a coke out in the living room. Ew, it's all warm and stale...
Linda: Nah I'm sure it'll be fine, have it.
Allen: Okay I'll give it to Lisa then.
Linda: Don't you dare, that's mean.

Allen tog massa fåniga bilder på mig och en blev faktiskt nästan bra. Gillar vinkeln.
Foto: Allen Joseph Kirwan

Just nu spenderar vi mycket tid på att utforska Allens nya gitarreffekter i pedalen Pod xt Live och tillhörande software GearBox. Perfekt att koppla in direkt till min MacBook med USB och spela in perfekt ljudkvalitet. De som tycker att man måste micka upp förstärkaren för att få bra gitarrinspelningar kan ju gå och ta sig, det här funkar perfa för oss. Så himla skönt att lina direkt in så man kan prata/sjunga/hålla takten högt medan man spelar utan att det kommer med på inspelnigen, ingen mikrofon att oroa sig för. Bliss.

</dorky rant>

Kommer ladda upp några bra inspelningar sen nån gång. :)

Det duktigaste vi gjort de senaste dagarna är att vi skurit ner ett halvt träd som var i vägen för parabolen och förstörde mottagningen för tv:n. Impulsiva som vanligt drog vi fram en såg och en stege sent en kväll när det började gå oss på nerverna, grannarna tittade lite konstigt på oss, men trädet kom ner till sist. Victory.


Milly the cat.

Nu ska vi vara påskiga och äta ägg även om det inte är dags riktigt än.
Men ägg är gott ju.

Allens mamma Linda, jag, syster Sally och hennes son Oliver
Foto: Allen Joseph Kirwan

För att sammanfatta min första vecka så kan jag väl säga att jag inte tror journalistik är min grej.

Först trodde jag bara att jag var lite blyg, men jag märkte på en gång när vi höll på med video och audioredigering, foto och fotoredigering samt det grafiska programmet för designen av varje sida i tidningen att det var det jag var intresserad av. Hela "reporter" grejen kändes bara stressig och jobbig och inte det minsta tillfredsställande. Den andra tjejen som praktiserade där läste journalism på universitetsnivå och var jättepepp på dom bitarna och kunde närapå ingenting om sånt som jag gillade.

Känns bra att veta det. Jag tror att jag kanske någon gång i framtiden skulle kunna hamna i att arbeta på en tidning, men jag vill definitift inte läsa journalism eller nåt sånt och sikta på den biten. Nej nej. Då har vi uteslutit det så nu känns det ännu mer rätt att sikta på universitetskursen Interaktiv Media. Det är ju det jag tycker är kul! Såklart är det nåt sånt jag ska göra! Nu vet jag det här så nu slipper jag sitta där om tio år och sucka och tänka att jag borde a blivit journalist istället.

Nu är det påsklovsvecka, så nu ska jag bara ta det lugnt, sedan är det dags för en vecka på Music Scene. Har man lite flyt kanske jag efter den kan antingen utesluta eller rikta in mig mot något ljud-relaterat? Måste faktiskt bestämma mig för om det är visuellt eller audio jag vill fokusera på.

Glad påsk!

Marknaden i Mansfield.


Taket i gallerian med den sura säkerhetsvakten.


Allt är så billigt och bra i England, i den här affären var det "last day of offer" hela veckan.


Subway! <3


Efter cirka 20 min promenad från bussen kommer man till sist fram till the Chad.


The office.

Jag gar till och med pa skamt som inte var riktade till mig.

- Right so, I better call mum and tell her the cat ran away.
- WHAT!? WHERE IS SHE GONE??
- Eh, it's April Fools you know.

Och sa har jag verkligen otur med den dar gallerian, idag var det brandlarm eller nat liknande pa skamt precis nar jag gick igenom, fattade inte riktigt vad det var som hande haha.