.

Jag och Emma skickade även efter en lista från Uppsala tingsrätt på alla domar som avslutats de senaste två veckorna. Helt sjukt vad mycket saker som pågår där hemma i staden! Under två veckor utreddes typ fyra våldtäkter, ett rån och ett grovt rån och en hel massa misshandel och narkotikabrott, förutom alla småbrott som snatteri etcetera. Helt otroligt.

-------

Valet i USA - hur går det egentligen till?

För att kandidera till presidentämbetet i USA måste man vara född i USA, minst 35 år gammal och ha bott i landet i minst 14 år. När man väl blivit president är man det i fyra år innan det blir val igen, och då kan man kandidera igen och bli omvald. Man får dock bara vara president i två mandatperioder, alltså bli omvald en gång, sedan är man tvungen att släppa fram andra kandidater. Med andra ord kan man aldrig vara president i mer än 8 år.
    Nuvarande president George W. Bush har har nu suttit i två mandatperioder och en ny president måste väljas. Vicepresident Dick Cheney gjorde tidigt klart att han inte tänkte kandidera till presidentposten, vilket gör valet 2008 det första valet på 80 år där varken sittande president eller vicepresident kandiderar, utan alla kanditader är helt nya.
    Demokraterna och republikanerna väljer en varsin egen presidentkandidat genom ett primärval. De utvalda kandidaterna väljer sedan själva sin vicepresidentkandidat. Det finns även kandidater som inte hör till endera av de två stora partierna, men de har aldrig någon stor chans. Även om de skulle få en relativt stor del av rösterna är det mycket sällsynt att de överhuvudtaget vinner några betydande elektorsröster, på grund av systemet man använder när man räknar röster.
    Det är alltså bara de två stora partierna som har någon betydelse. Partierna fungerar inte på samma sätt som i Sverige. Republikanerna, med elefanten som symbol, är överlag mer konservativa och demokraterna, med åsnan som symbol, är överlag mer liberala, men inom partierna finns en hel massa olika åsikter. Eftersom det bara finns två sidor kan omöjligt alla medlemmar i partiet tycka lika i alla frågor, utan olika kandidater inom partierna kan ha väldigt olika åsikter inom olika områden. Därför är det viktigt att veta vad den valda kandidaten har för åsikter.
   Kandidaterna inom varje parti väljs i primärval som normalt pågår från januari till juni. Republikanterna valde i år John McCain som sin presidentkandidat och han valde Sarah Palin som sin vicepresidentkandidat. Demokraterna valde Barack Obama, som valde Joe Biden som vice. Dessa kandidaters åsikter representerar alltså inte hela partiet, utan kan skilja sig från vad övriga inom partiet tycker i vissa frågor. Ibland kan till och med presidentkandidatens och vicepresidentkandidatens åsikter gå isär.
    När det väl är dags att rösta utser faktiskt inte väljarna presidenten, de väljer elektorer i sin delstat som i sin tur röstar fram vem som slutgiltligen vinner valet. Hur många elektorer en delstat har beror på folkmängden, för att det ska bli rättvist. Den kandidat som vinner i delstaten får alla elektorer, vilket faktiskt innebär att valets vinnare inte behöver vara den som totalt fått flest röster av väljarna.
    Systemet med elektorer har funnits sedan konstitutionen skrevs 1787, och var en kompromiss mellan att låta USAs kongress utse presidenten och att ha direkt omröstning bland medborgarna. I de flesta delstater får alltså vinnaren inom delstaten alla elektorer, men det finns undantag. Maine och Nebraska tillämpar för närvarande en annorlunda system för utdelningen av elektorerna. Där får inte vinnaren alla elektorsröster, utan rösterna räknas inom mindre kongressdistrikt. Personen som får majoriteten av rösterna inom ett distrikt får en elektorsröst därifrån, rösterna delas alltså upp mellan kandidaterna. Den som får majoritet totalt i delstaten får dessutom två extra elektorsröster.