Namnpublicering i Brucebo-fallet
På GA har man valt att publicera namn och bild på den 76-årige man som är misstänkt för mordförsök i Brucebo. Redaktionschefen menar att det på en så liten ö som Gotland vore meningslöst och onödigt att inte göra det. Den misstänkte är en välkänd person på ön, och när pratet går på stan kan allmänheten fylla i luckorna själva. Att det ryktas och skvallras om såna här saker är onödigt, menar redaktionschef Peter Wennblad. Det är bättre att informationen kommer från en säker källa och är just det - information, alltså fakta och inte skvaller.
Mats Pettersson från GT menade dock att det var ett lätt beslut - åt det andra hållet. Han säger att det alltid finns ett tryck från läsarna att veta namn på brottslingar men att man måste skilja på allmänt intresse och allmänintresse. Det förstnämnda är bara nyfikenhet och får inte ligga till grund för beslutet, utan det är det andra som har betydelse, om publicering av namn verligen är av vikt för nyheten. Måste allmänheten varnas för en eventuellt farlig person? Det tycker inte GT, händelsen var en sluten incident mellan ett fåtal privatpersoner, därför avvaktas namnpublicering tillsvidare. Vad andra medier publicerat har ingen betydelse, alla har ett eget ansvar och att “alla redan vet” är ingen ursäkt.
Även om ingen av tidningarna hade publicerat namnet är det inte omöjligt för en privatperson att få tag på. Alla handlingar om ärendet finns hos tingsrätten och är nästan alltid offentliga (om de inte av särskild anledning hemligstämplats). Vill man verkligen veta mer om vem som är inblandad och detaljer i ärendet kan vem som helst ringa eller besöka tingsrätten och be att få läsa handlingarna, de är skyldiga att lämna ut uppgifterna.
Det är alltså ingen hemligstämplad information som GA gått ut med. Vad som får publiceras i media styrs istället av de “pressetiska reglerna”. Dessa regler lämnar visst utrymme för egna bedömningar, vilket är varför till exempel GT och GA kan komma till helt olika beslut i enskilda frågor. Så här står det om namnpublicering i reglerna på pressens opinionsnämnds hemsida:
“Överväg noga publicitet som kan kränka privatlivets helgd. Avstå från sådan publicitet om inte ett uppenbart allmänintresse kräver offentlig belysning.” ... “Visa alltid brotts- och olycksoffer och deras anhöriga största möjliga hänsyn. Pröva noga publicering av namn och bild med hänsyn tagen till offren och deras anhöriga.”
Huruvida det finns ett “uppenbart allmänintresse” går inte att definitivt svara ja eller nej på, i det här fallet tycker alltså GA att det gör det och GT att det inte gör det. Personligen kan jag förstå hur GA tänker när de säger att snacket går och det är bättre att få en faktakälla som går att lita på, men jag tycker inte att det argumentet räcker. Har man publicerat namn och bild så är det ute, om man väljer att avvakta och se hur situationen utvecklas så kan man göra en ny bedömning senare. Det känns tryggare tycker jag, det skulle jag ha gjort om jag följde regler som bad mig att noga överväga denna typ av publicitet.
Mats Pettersson från GT menade dock att det var ett lätt beslut - åt det andra hållet. Han säger att det alltid finns ett tryck från läsarna att veta namn på brottslingar men att man måste skilja på allmänt intresse och allmänintresse. Det förstnämnda är bara nyfikenhet och får inte ligga till grund för beslutet, utan det är det andra som har betydelse, om publicering av namn verligen är av vikt för nyheten. Måste allmänheten varnas för en eventuellt farlig person? Det tycker inte GT, händelsen var en sluten incident mellan ett fåtal privatpersoner, därför avvaktas namnpublicering tillsvidare. Vad andra medier publicerat har ingen betydelse, alla har ett eget ansvar och att “alla redan vet” är ingen ursäkt.
Även om ingen av tidningarna hade publicerat namnet är det inte omöjligt för en privatperson att få tag på. Alla handlingar om ärendet finns hos tingsrätten och är nästan alltid offentliga (om de inte av särskild anledning hemligstämplats). Vill man verkligen veta mer om vem som är inblandad och detaljer i ärendet kan vem som helst ringa eller besöka tingsrätten och be att få läsa handlingarna, de är skyldiga att lämna ut uppgifterna.
Det är alltså ingen hemligstämplad information som GA gått ut med. Vad som får publiceras i media styrs istället av de “pressetiska reglerna”. Dessa regler lämnar visst utrymme för egna bedömningar, vilket är varför till exempel GT och GA kan komma till helt olika beslut i enskilda frågor. Så här står det om namnpublicering i reglerna på pressens opinionsnämnds hemsida:
“Överväg noga publicitet som kan kränka privatlivets helgd. Avstå från sådan publicitet om inte ett uppenbart allmänintresse kräver offentlig belysning.” ... “Visa alltid brotts- och olycksoffer och deras anhöriga största möjliga hänsyn. Pröva noga publicering av namn och bild med hänsyn tagen till offren och deras anhöriga.”
Huruvida det finns ett “uppenbart allmänintresse” går inte att definitivt svara ja eller nej på, i det här fallet tycker alltså GA att det gör det och GT att det inte gör det. Personligen kan jag förstå hur GA tänker när de säger att snacket går och det är bättre att få en faktakälla som går att lita på, men jag tycker inte att det argumentet räcker. Har man publicerat namn och bild så är det ute, om man väljer att avvakta och se hur situationen utvecklas så kan man göra en ny bedömning senare. Det känns tryggare tycker jag, det skulle jag ha gjort om jag följde regler som bad mig att noga överväga denna typ av publicitet.
Kommentarer
Trackback
